Vad är ett Sockenmagasin? Poängen med sockenmagasinet var att spara säd inför sämre tider, till exempel när det var missväxt och hungersnöd eller krig. Den här verksamheten har alltså bokstavligen betytt skillnaden mellan liv och död för solfbor i gången tid.
I Norden var klimatet under 1700- och 1800-talet kallare än det skulle bli under 1900-talet. Därför var svaga skördar och missväxt på grund av frost, hagel, störtregn och översvämningar vanliga, och finländarna var tvungna att importera en stor del av den säd de behövde. För att motverka det här inrättades låne- och besparingsmagasin i varje socken, senare kommun, där bönderna sparade en bestämd mängd spannmål. När någon bonde hade för lite säd till utsäde eller som föda åt både människor och djur, så kunde han låna den mängd han behövde från socknens reserv. Av följande skörd betalade han sedan tillbaka lånet samt ränta i form av säd.
De flesta sockenmagasin upphörde med sin verksamhet i mitten av 1900-talet. Många av de robusta byggnaderna har blivit hembygdsmuseer eller lager. Solf sockenmagasin ägs idag av Stundars museum.
Foto av Västersolfvägen taget i november 1927. Till vänster klockargården, därefter tiondeboden och sedan sockenmagasinet (som stegen lutar mot). I mitten syns Solf kyrka och till höger granarna i den sk rundelin, där kistor förvarades under under gudstjänsten innan begravningen. Källa: Stundars hembygdsforskargrupp.
Foto från 1990-talet taget från kyrktornet. Sockenmagasinet har nyligen fått ett modernt plåttak. Under århundradet som byggnaden fungerade som sockenmagasin hann det ha både pärttak, äldre typers plåttak och tegeltak. Källa: Stundars hembygdsforskargrupp
I arkivet i Korsholms kommuns ämbetshus finns dokument och räkenskaper rörande Solf sockenmagasin. De går ända tillbaka till låneverksamhetens början 1856.
