Öppet idag kl. 11—16
Välkommen!
Search
Close this search box.
Meny
HemSamlingarLaggsåg

Laggsåg

 

 

 

 

     

 

 

 

 

 

 

 

Under gamla tider var laggkärl av olika modell och storlek nödvändiga och ymnigt förekommande i alla lanthushåll. Laggkärlen är runda eller ovala behållare av furu, gran eller envirke som består av stående, sammanfogade trästavar, så kallade ”laggar”. Laggarna hålls samman med laggband av t.ex. gran, sälg eller i nyare tid metall. Botten, och ibland även toppen, på laggkärlet består av en träplatta som är inpassad i en skåra som sågats upp i laggarnas inre nederkant. Laggningstekniken är känd åtminstone sedan romersk järnålder.  Allt ifrån små filbunkar och stop till stora kar för insaltning av fisk kunde tillverkas med i princip samma teknik.  En stor del av laggkärlen gjordes antagligen hemma på gården, men även i Solf-byarna fanns hantverkare som var specialiserade på att tillverka laggkärl.

För laggkärlstillverkningens olika moment har det utvecklats speciella verktyg, ett av dem är laggsågen, i Solf kallad ”laggstråka”. Laggsågen användes för att åstadkomma den skåra i laggarna där bottnen skulle passas in. Med hjälp av laggsågens metallbett gjorde man två parallella skåror på insidan av laggarna, träet som lämnade kvar mellan skårorna höggs sedan bort med hjälp av ett stämjärn och bottenplattan kunde passas in så att kärlet blev tätt.

Laggsågen är ett långsmalt (72 cm långt) föremål, vars stomme är snidad i ett björkstycke. I ena ändan avslutas föremålet med en rund träögla och i den andra ändan av ett snidat handtag med en knopp längst ut.  Nedanför hantaget har träet formats till en tjock rund (diameter ca 17 cm) platta. I centrum av plattan sitter en grov fyrkantig rörlig tapp i vilken det smidda tandade bettet fästs. Den rörliga tappen gör att bettet kan föras upp och ner för att åstadkomma de parallella skårorna. Ovansidan av laggsågen är dekorerad med fina karvsnitt samt årtalet ”1881” och ett bomärke som härstammar från Hellman-gårdarna i Munsmo.  På undersidan syns tecken på att den vackert formade laggsågen även varit i användning.  

Denna laggsåg har använts vid tillverkning av rätt stora laggkärl med en diameter på ca 1m. Då man skall såga upp skårorna sätts en tapp igenom öglan och fixeras i kärlets centrum. Med hjälp av hantaget för man sedan laggsågen runt hela innerkanten.

Laggsågen har enligt uppgifter i föremålskatalogen donerats till museet av bonden Johannes Smedman år 1938. Skrivet med tusch på föremålets baksida står: ”Smedman, Sjäri-Kalas, Munsmo”.

Johan (född 1856 i Sundom) och Maria (född 1855 i Munsmo) Smedman köpte 1882 Båssar hemman i Munsmo och bosatte sig där. Båssar hemman, Marias hemgård, var en av gårdarna som hörde till Hellman gårdsgrupp varifrån laggsågen härstammar. Vid skiftesregleringen i början av 1900-talet flyttades hemmanet till Söderfjärden, Storhagen (nedanom nuvarande restaurang Söderfjärden). Johans och Marias son Karl Fredrik Johansson Smedman ((1881-1948) kallades för ”Skäri-Kaal” liksom gården vid Söderfjärden.  Smeknamnet med förleden ”Skäri” kommer antagligen från Karls farfar Johan Johansson Smedman (1832-1880) som från år 1869 fram till sin död fungerade som skogsvakt ”skärivakt” på Korsholms skollägenhet på Långskär.

 

Källa: Margit Holms sammanställning över Hellmansgårdarna i Munsmo. Margit Holms privatarkiv.

Foto:  Peter Båsk

Text: Annika Harjula-Eriksson