Krukmakarens hantverk är ett av de äldsta som fortfarande utövas. De äldsta fynden av lerkärl i Finland härstammar från stenåldern och representerar den kamkeramiska kulturen (ca 5200 – 2000 f.Kr). De kamkeramiska lerkärlen formade man genom att göra långa lerkorvar som man ringlade i spiralform och arbetade samman till ett enhetligt kärl. Kärlen brändes i öppen eld.
Under Stundars hantverkardagar kan publiken beundra hur krukmakarens vana och skickliga händer formar t.ex. en skål på drejskivan. Drejskivan uppfanns redan under antiken, men togs i bruk betydligt senare hos oss. Något som kräver minst lika stor skicklighet och erfarenhet av krukmakaren, men som publiken sällan får se, är bränningsprocessen där det torkade grå lerkärlet förvandlas till terrakottafärgad keramik. I den andra bränningen glaseras kärlet för att bli vattentätt och får eventuellt en färgad dekor.
I dagens elektriska keramikugnar är det lätt att reglera bränningstemperaturen, men i en vedeldad ugn är det betydligt mera komplicerat, speciellt då ingen termometer finns att tillgå. Den inhemska rödleran skall brännas vid en temperatur på 950o C, ifall ugnen är för varm kommer leran att smälta ihop och bli glasartad, ifall ugnen är för sval förblir lerkärlet poröst och svagt. Skillnaden mellan lagom och för varm eller för sval utgörs av några få grader.
Månadens föremål är ett hjälpmedel som krukmakare under 1900-talets första hälft använt sig av för att bedöma när brännugnens temperatur är den rätta. Föremålet består av en ca 14 cm lång, för hand formad, bränd lerkorv. På ovansidan har det stuckits in fem stycken trekantiga ca 6 cm långa piggar tillverkade i keramiskt material. Piggarna har i varierande grad kroknat och smält i hop. I piggarna finns instämplat olika siffror och symboler. Piggarna är alla tillverkade i material med något olika sammansättning, och smälter således vid olika temperaturer. Genom att sätta in föremålet i den varma brännugnen och se efter vilka piggar som smälter ihop kan krukmakaren bedöma ugnens temperatur. Piggarna representerar t.ex. 1000, 985, 955, 925 och 890oC.
”Temperaturmätare” av detta slag har bl.a. använts vid krukmakare Erik Wilhelm Nissas (1862 – 1927) krukmakarverkstad i Roparnäs, Vasa. Dottersonen Runar Nieminen har donerat sin morfars verkstad med föremål till Stundars. Runar Nieminen har även fungerat som mångårig krukmakare och krukmakerisakkunnig på Stundars.
Foto och text: Annika Harjula-Eriksson
